Asså... jag vet inte vars jag ska börja...
Jo nu vet jag... Gå på toa!!! Strax tillbaka!
Okej, detta kommer troligen bli ett långt kapitel med mycket känslor...

Självmord... det räcker med en person, sedan är man ärrad för livet. Det behöver inte ens vara en super nära kompis eller släkting. Det sätter ändå sina spår. Tanken på att en helt otrolig människa tar livet av sig får mig att må illa. Riktigt jävligt illa. Om jag kan förhindra självmord på något sätt alls så gör jag det.
Det är kanske därför jag bryr mig så jävla mycket. Ibland VET jag att ni är irriterad på mig för att jag bryr mig FÖR mycket. Men herregud, jag vet så jävla väl att ni lika gärna kan vara borta imorgon. Jag älskar mina vänner mer än något annat.
Jag tar lätt folk under mina vingar och visst kan det vara fullkomligt utmattande men man får så OTROLIGT mycket tillbaka.
Vi tar Vienne och flickan som jag inte ens kan namnet på, vi kallar henne Angel för hon är så jävla underbar.
Jag lärde känna båda två via Instagram. Något de har gemensamt är att de är två unga, helt fantastiska, tonåringar som har mer att ge än ett fullblod som fått havre och stått inne en hel dag. Men familj och samhället har totalt krossat dem.
Jag minns inte riktigt hur men plötsligt så skrev jag och Angel med varandra. När det plötsligt händer...
"If i don't post anything tomorrow, just assume that i'm dead. Move on with your life, love you all."
Hon svarade inte på kik, inte på instagram, inte någonstans alls.
Den dagen var fan en av de värsta jag varit med om. På lektionerna satt jag bara och skakade. Jag var så otroligt jävla skräckslagen. FY. FAN.
När jag slutligen får svaret: "I'm okay." Jag grät nästan av lycka. Hon lever.

På något sätt så tappar vi kontakt (detta hände på våren) och jag hör inte ett ord från henne på hela våren, sommaren, hösten och vintern. Allt jag kan göra är att hoppas på att hon lever och mår bra.
Tills i kväll när jag får ett meddelande... det är hon. Hon lever.
Efter att vi tappat kontakten så har hon åkt in på sjukhuset 5 gånger och det har igentligen bara blivit värre.
Men lyckan är ändå så sjukt jävla härlig, HON LEVER!
Jag är helt chockad över att hon faktiskt kommer ihåg mig! Svaret kommer rätt snabbt (på engelska då..) :
"Klart att jag kommer ihåg dig! Du fick mig att le när jag VERKLIGEN behövde det, du fick mig att klara av de värsta nätterna i mitt liv. Jag har aldrig sagt det men tack. Tack för allt du gjorde, Tack för att du räddade mitt liv."

Jag kan fan inte vara gladare... för känslan när någon tackar dig för att du räddade deras liv är fan den bästa känslan i hela världen...

(PS. Sofia, din fis. Jag älskar dig så jävla mycket...DS.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja du, bloggen. Mycket har hänt sedan år 2012 (tror jag att det var..) men nu... går vi skillda vägar. Vet inte hur många gånger jag bara hammrat ner fingrarna ner i tangenterna med tårarna strömmandes ner för kinder. Jag vet inte heller hur många...

Yes, hello. Please help me. Mina ridande vänner, nej men asså. *suck* Ni som verkligen rider hästar. Nivet, de som säger gnägg. ANYWAAAYS, barbacka sadlar /bomlösa sadlar i typ western stil. Vet ni vars man kan få tag i en sån? Typ 500kr... ? ...

Du drömmer om kärlek, din dumma jävla idiot. Det kommer att komma, sure, men hen kommer inte komma flygandes i och med att du lämnat Villis. Det kommer att komma MÅNGA fler tårfyllda och kalla nätter där det finns absolut INGEN att krypa tätt inti...

Rosor är röda, Violer är viol, Clara är sjuk, Jag är likaså. ...

Din jävel, du är sjuk och jag är ensam. VÄNTA! JAG HAR DET HÄR!! Rosor är röda, Violer är viol, Du är sjuk, Världen är grå. I made a FUCKING POEM FOR YOU MY DEAR LADY!! Kram och krya på dig, din lilla svamp. ...